Tendens till åtskillnad

Det är Kyrkoval den 17 september.

Vilka är röstberättigade? Jo, det är alla medlemmar som fyllt 16 år, som tillhör en lokal församling i Svenska kyrkan.

I Kyrkovalet är det nomineringsgrupper som ställer upp och på valsedlar anger de sina kandidater. I Kyrkovalet är det viktigt att välja en nomineringsgrupp med kandidater som står för alla människors lika värde.

I Sydafrika fanns det fram till 1994 ett rasåtskillnadssystem som kallades apartheid. 1950 indelades alla sydafrikaner i fyra olika grupper. Det var vita, svarta, asiater och färgade.

Några nomineringsgrupper som ställer upp i Kyrkovalet ogillar det som kallas öppen folkkyrka. De menar istället att den grupp som kontinuerligt firar gudstjänst utgörs av de människor som ska bestämma i Svenska kyrkan. Vi andra som inte deltar så ofta i gudstjänster är inte riktigt fullvärdiga medlemmar. Varför ska vi ha rösträtt i Svenska kyrkan

• när vi har svårt för och undviker att kalla oss kristna,
• när vi som kulturkristna bara slinker in i kyrkan någon gång ibland eller
• när vi bara går i kyrkan för att det exempelvis är dop eller begravning.

Notera att nomineringsgrupper med rasistiskt synsätt avsiktligt eller oavsiktligt, klassar in människor i ett slags apartheidsystem.

I Sydafrika var det många vita som ansåg att apartheid var nödvändigt, eftersom apartheid sågs som ett sätt att bevara den ”västerländska” livsstilen i Sydafrika. På samma sätt finns det nomineringsgrupper i Svenska kyrkan som vill bevara det ”kristna”.

De vita i Sydafrika betraktade det som naturligt att just de skulle styra landet, för de såg de svarta som inkompetenta. På samma sätt finns det nomineringsgrupper som betraktar den ”gudstjänstfirande församlingen” som mer kompetent. Det är den gruppen som har insikten om hur Svenska kyrkan ska styras.

Aposteln Jakob ger oss alla en ledstjärna när han skriver:

”Gör inte skillnad på människor”.