Kyrkoval 2017

Studerar valdelagandet i Kyrkoval 2017. På många sätt ett märkligt val, där det främsta valbudskapet för vissa nomineringsgrupper var typ ”ut med partipolitiken ur Svenska kyrkan”. När Svenska kyrkans röstberättigade medlemmar sagt sitt i Kyrkoval 2017, visar det sig att en majoritet (trots relationsändringen till Svenska staten år 2000) ser ett värde i nomineringsgruppernas nära relation till partipolitiken. 3/4 (74,37%) har röstat på en nomineringsgrupp nära eller närstående partipolitiken. Ett tydligt valresultat värd respekt.

En vedertagen uppfattning är att sekulariseringen går snabbare och är mer genomgripande i storstäderna. Valdeltagandet i Kyrkoval 2017 i Svenska kyrkans olika stift ställer den uppfattningen på ända. Vid lunchtid måndag 18 september förelåg följande siffror.

  1. Stockholms stift, 21,38%
  2. Uppsala stift, 18,79%
  3. Karlstads stift, 18,77%
  4. Västerås stift, 18,76%
  5. Härnösands stift, 18,54%
  6. Luleå stift, 18,43%
  7. Strängnäs stift, 18,01%
  8. Skara stift, 17,80%
  9. Växjö stift, 17,30%
  10. Göteborgs sift, 17,09%
  11. Visby stift, 17,06%
  12. Linköpings stift, 16,94%
  13. Lunds stift, 16,14%

Det är alltså sex stift som har högre valdeltagande till stiftsfullmäktige och det är sju stift som har lägre valdeltagande än valdeltagandet till Kyrkomötet (18,25%). Det finns förklaringar till skillnaden, men det är ändå anmärkningsvärt.
Det som är riktigt anmärkningsvärt är att det sekulära Stockholms stift har högst valdeltagande (21,38%). Mer än var femte röstberättigad har där gått till valurnorna.

För mig framstår det tydligt att medlemmarna i Svenska kyrkan står för

  • öppen folkkyrka som står upp för alla människors lika värde. Där tron får vara vag, svag, tydlig, stark, nyupptäckt och/eller erfaren med frekvent deltagande i gudstjänster över kyrkoåret eller över en livscykel. Mångfald helt enkelt.
  • demokratisk organisation. De direkta valen är viktiga och har en självklar plats samt att man räds inte partipolitiken.
  • gemensamma uppdraget. Ingen prästkyrka och heller ingen lekmannakyrka, utan en gemensam kyrka förkunnande det kristna budskapet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *