Offentligt publicera nedskrivna tankar
Under över ett år har bland andra Svenska kyrkan uppmärksammat att det är 500 år sedan som den katolske munken Martin Luther publicerade sina tankar om avlaten. I universitetsstaden Wittenberg fanns en offentlig anslagstavla, porten till slottskyrkan vars kyrkorum för övrigt även användes som föreläsningssal. På porten till slottskyrkan spikade han upp sina 95 teser.
Alla forskare, teologer som historiker är överens om att Martin Luther inte såg sig som grundare av en luthersk kyrka, däremot hade han reagerat på oegentligheter inom kyrkan och ville reformera den. Några av dessa oegentligheter var
- Avlaten – Till Albrecht av Mainz skriver Martin Luther ”Jag är oroad över den felaktiga tolkning som gemene man gör av avlaten och de förhoppningar som denna ger till folket. Dessa olyckliga själar tror nämligen att om de köper avlatsbreven, får de salighet. Likaså tror de att de köper sig fria från skärselden, så snart de betalat sin avlat.” (Martin Luther med egna ord, Themis, 2017)
- Reliker – Ben- eller hårrester från eller föremål som varit i beröring av personer som blivit helgonförklarade ansågs förkorta tiden i skärselden, men ansågs även ha en läkande kraft. Förmögna personer skapade stora samlingar med reliker och förevisade dem mot pengar, i synnerhet i Allhelgonatid. Människor fick betala för att komma nära relikerna och kraften från dem ansågs vara frälsande och läkande. Martin Luther såg det absurda i detta och frågade: ”Hur kan det i Tyskland finnas benknotor från arton apostlar, när Kristus bara hade tolv?”
- Påvens överhöghet – Kyrkans överhet kom bland annat till uttryck i att gudstjänst och mässa firades på latin. Språk är en klassdelare och det insåg Martin Luther. Därför ville han göra bibel och psalmbok tillgänglig på det språk som människor använde i vardagen och översatte bibeln till tyska. För att göra evangeliet mer tillgängligt skrev han till och med psalmtexter till den tidens folkmusik.
Det för oss självklara, alla människors lika värde, har sin grund i Martin Luthers utläggning om att alla kristna är likställda och att alla är präster, samt att även påve, biskopar och präster skall åtalas och dömas om de bevisas skyldiga. Varje människa har rätt att tillsammans med andra tolka bibeln, ingen enskild människa har tolkningsföreträde, inte ens påven.
För detta blev Martin Luther bannlyst och utesluten ur kyrkan samt förklarad fredlös och inkvisitionen, kampen för den rena kristna läran, var en realitet och var verksam sedan några århundraden. Det var främst dominikanermunkar som var verksamma inom inkvisitionen, så det var troligen ingen tillfällighet att Johann Tetzel, den främste och av påven själv utsedd försäljare av avlatsbrev, var dominikanermunk.
Hur ser det ut idag? I Sverige?